Fick mersmak för döskalle-pimpandet och fiffade Gustavs Converse också. Han är förtjust i döskallar och jag är förtjust i döskallar så vi pimpade vidare. Den här gången blev det gymnastikskorna som fick sig en omgång. Med gammalt hederligt potatisktryck! Det var banne … Fortsätt läs
Jag pimpade Gustavs vinterjacka igår. Han gillade inte riktigt jackan, tyckte den var lite fel stil, lite tråkigt, inte helt cool. Lösningen blev en bit reflextyg från Apidae sykompaniet. Av det tyget klippte jag ut en döskalle som jag sick-sackade … Fortsätt läs
Lägger upp det här gamla inlägget igen. Fick en uppmuntrande kommentar om kappan/koftan från en som också kommit på idén att kopiera Odd Mollys kofta med ett gratismönster från garnstudio.com. Här är hennes kofta: http://opellae.blogspot.com/
Här är mitt nästa projekt. Återigen har jag fått garnet av svärmor. Hon är så snäll som ger mig dessa fantastiska garner när hon rensar sina lager. Det här har hon också färgat själv. Det går i flera rosa nyanser. … Fortsätt läs
Världens enklaste smycke! När jag började testa att arbeta i metalltråd gjorde jag helt enkelt en lång slinga av löpmaskor i silvertråd (finns på Panduro) och så satte jag på ett lås. Hur enkelt som helst och faktiskt ganska effektfullt. Det blir ganska fint när man virar den virkade silverslingan många varv runt armen.
Äntligen är min danska sjal klar!!
Såg en jättevacker sjal på Anholt (igen). Fast den här gången på Birthes skrädderi. Den var stickat i nåt slags übermjuk myskoxull. Helt fantastiskt mjuk i ett stickat spetsmönster som jag blev helt svag i knäna av. Dessvärre kostade den i runda slängar 3000 danska kronor. Kändes inte helt aktuellt för min del.
Sen fick jag ett entrådigt ullgarn (liksom myskoxgarnet fast inte lika lent) av svärmor. Ett otroligt vackert garn som hon förstås hade färgat själv. Hon har verkligen känsla för färger.
Jag hittade sjaltillverkaren på nätet: arnica.dk, en dansk tjej som skapar stickmönster och säljer garn från Grönland. Det var ett hyfsat komplicerat mönster (i synnerhet som det var på danska) men det funkade när jag väl lärde mig rapporterna.
Spetsen runt sjalen stickar man på på tvären, utan att avmaska emellan. Väldigt coolt.
Jag är väldigt nöjd faktiskt.
Här är min fina fina julklapp från maken. Den är så vacker att jag blir alldeles lycklig av att titta på den.
Jag såg den på Anholt på Lottes gartneri men tyckte den var lite för dyr att köpa. Blev överlycklig när jag fick den i present.
Den är designad av en fransk tjej tror jag som heter Sophie Digard. Helt ljuvlig är den. Det ser ut som att den är virkad med synål så små är maskorna. Det är en fröjd för ögat om man är hantverksfantast.
Jag fick en förfrågan om jag hade nåt mönster på min virkade grå kappa. Både ja och nej måste svaret bli.
Jag menar så här: jag använde ett gratismönster från garnstudio.com (de har hur mycket, hur fina mönster som helst som man får ladda ner helt gratis!). Den använde jag som utgångspunkt. Jag använde de yttermåtten men sen virkade jag på som jag själv tyckte var bra. Jag valde att virka stolpar i ullgarn – då blir det inte lika tungt som bomull och hänger därför inte ut sig och tappar formen som jag tycker att tunga bomullsplagg tenderar att göra. Stolpar valde jag för att då behöver man inte virka lika många varv eftersom stolparna är högre än en vanlig fast maska. Hur man gör stolpar kan man också se på garnstudios sida, under instruktionsvideor: http://www.garnstudio.com/lang/se/video.php?id=26&sort=2&thumbnails=on
Istället för att göra vanliga kanter med knappar valde jag att virka solfjädrar längs ärm- och framkanter i en kontrasterande färg. Jag tyckte det var lite kul och så skippade jag knapparna (orkade inte hålla på med knapphål och sy i knappar…. Jag stänger min kofta med en grov hårnål högst upp. Det kör jag på de flesta koftor som man inte orkar fixa knappar till.
SOLFJÄDERSMÖNSTER:
3 lm, *4 st + 2 lm + 4 st mitt i st-gruppen, 1 st i nästa st från föregående v (dvs. i st mellan solfjädrarna)*, upprepa *-* v runt och avsluta med 1 sm i den 3:e lm i början på v, klipp av och fäst tråden.
Förrförra hösten gick jag en kurs här på Koster där jag fick lära mig tova (eller filta) i ull. Det var verkligen min grej. Jag gillar såna där tekniker som är lite tillåtande. Där man kan göra lite fel och sen skarva ihop det efteråt. Läs: utan att man behöver gå ut och köpa nytt tyg (eftersom man har klippt sönder det man hade) och börja om från början och sy om alltihop…
Jag köpte med mig lite ull från Kosterfår från kursen och sen filtade jag den här tehuvan när jag kom hem. Jag fodrade den med ett skrikigt rosa tyg så att skulle bli lite kontrast. Och så torrfiltade jag på lite blommor. Den håller faktiskt teet ganska varmt.
Den här filten låg i en stol hemma hos Inga (hon med gula ladan som jag skrivit om tidigare). Mormorsrutorna igen…
Jag vet faktiskt inte om den är tillverkad sen det blev modernt med mormorsrutor igen eller om den har hängt med sen förra gången det var på modet. Jag har inte hunnit fråga Inga. Inte heller vem som har gjort den.
Den är ju i alla fall gjord enligt samma princip som mina ponchos; mormorsrutor i flera färger och alla inramade i svart. Fast här har de gjort en ny färg för varje varv. Jag körde en färg per två varv. Då blev det bara två färger plus svart på varje ruta.
Min långärmade blus i tunnaste bomull gick sönder. Plötsligt var det som om ena ärmen bara löste upp sig strax under armbågen. Tygen är så vansinnigt tunt att inte gick att laga. Då klippte jag av ärmarna ganska högt upp och fållade så försiktigt jag kunde men det blev liksom inte bra. Det såg helt taffligt ut (kanske för att det var det…). Det blev inte att jag använde den.
Men så hittade jag en låda med gamla spetsar som jag fått ärva efter Jägers mormor (eller styvmormor egentligen). Då slog det mig att det kanske skulle funka att sätta spetsar i kanten på de, numer, ganska så fula ärmarna. Jag tyckte nog att det funkade.
Jag hittade den här hatten i en låda i källaren. Minns inte riktigt vad jag letade efter men jag fastnade väl som vanligt bland allt jag hittade som inte var det jag sökte.
Den här stickade jag när jag höll på och experimenterade med hattar ett tag. Först testade jag att göra vinter/hösthattar. Alltså hattar som skulle vara varma och styva. Jag virkade dem i grovt yllegarn med tunn virknål. Då blev de riktigt styva som en vanlig hatt. Men det blev ungefär samma effekt på händerna som när jag virkade i hampasnöre. Man måste jobba ganska friskt med fingrarna när garnet är så mycket grövre än nålen.
Jag misstänker att den här hatten blev till som ren avslappning. Den är virkad i ett tunnare jeansfärgat bomullsgarn vilket var mycket mer skonsamt för fingrarna…
Äntligen har jag hittat Bonniers stora bok om broderi. Jag har letat superlänge efter den. Jag har Bonniers stora bok om handarbete hemma. Den köpte jag för länge sen och jag har använt den SÅ mycket. Dels som inspiration, dels när jag har behövt kolla upp olika typer av maskor som jag inte har kunnat på egen hand. Den är helt underbar. Där finns stickning, virkning, lite broderi, lappteknik med mera.
Men så är det det här med broderi. Jag kan ju inte brodera och ibland får jag för mig att jag skulle behöva brodera små grejer och då tänkte jag att den här boken skulle vara bra, Tyvärr har den utgått på förlaget sedan länge. Nu hittade jag den på Nordkalottens antikvariat genom antikvariat.net.
Boken är precis så bra som jag hoppades. Jag har legat och bläddrat i den som god-natt-lektyr flera nätter i rad och jag blir så inspirerad. Det känns nästan som om jag jag redan hade uträttat storverk.
Filtade blommor i alla möjliga fantastiska färger fanns också i gula ladan. Nån använde dem som brosch.
Eva hade inte med några egna grejer just i år men indirekt hade hon med den här solhatten som Annsofie har sytt av ett tyg som Eva gjort för många, många år sen. Den blev såld med en gång.
